Läge
Byggnadens historia
Byggnadsmaterial
Verksamhet i byggnaden
Källor
Kramfors kommun, Sprängviken, 0,4 km norr om järnvägsstationen, mellan järnvägen och gamla landsvägen.
Sprängvikens Friförsamling bildades 1883 av 19 medlemmar. Första tiden hölls möten i hemmen och sommartid på logar. Tidvis fick församlingen hålla till i folkskolan vid större möten och söndagsskolfester, men då denna stängdes för verksamheten hyrde församlingen ett rum av en privatperson. 1895 gick väckelsen fram genom Sprängviken med omgivningar, och antalet medlemmar i församlingen ökade. Man beslöt då att bygga en egen lokal. Tomt arrenderades i Nensjö, och på denna uppfördes ett missionshus, som fick namnet Sion. 1925 flyttade missionshuset till Skjered, ett par minuters väg från järnvägsstationen. 1942 blev församlingen tvungen att sälja huset, eftersom det stod i vägen för ett planerat vägbygge. Församlingen köpte då den gamla folkskolan, som renoverades och ställdes i ordning till gudstjänstlokal. Denna byggnad hade en intressant historia. Den uppfördes som tullhus. Vid en sentida renovering hittade man årtalet 1867 inhugget i en bottenstock, och möjligen kan detta vara byggåret. Byggnaden hade ursprungligen huvudentren mot öster, eftersom det tullpliktiga godset fanns på båtar i viken nedanför. 1903 gjordes tullhuset om till skolhus för Gudmundå församling. 1936 såldes huset till skräddaren Joel Björk, som hade sitt skrädderi och sin bostad här fram till 1942, då missionsförsamlingen köpte huset. 1983 lades verksamheten ner, och huset såldes till konstnären och keramikern Jonas Lundkvist, som nu har sin bostad och ateljé i huset.
Grund av naturstensplintar, stomme av timmer, utvändigt klädd med stående locklistpanel. Yttertak av tegel.
Gudstjänster, söndagsskola, ungdomsförening, symöten.
- Sprängvikens Friförsamlings 60-års berättelse, av Gottfr. Svensson 1943.
- Sprängvikens Missionsförsamlings 70-årsberättelse, av Gottfr. Svensson 1953
- Några anteckningar med anledning av Sprängvikens Missionsförsamlings 80-års-jubileum 1963. Författare okänd.